Joar tränade sig frisk från typ 2-diabetes

Det kan låta lite för bra för att vara sant. Och det håller Joar med om. Många människor ser livsstilsförändring som något omöjligt, när det egentligen handlar om två saker: att bestämma sig för att göra något och sedan faktiskt göra det. Som han själv säger:

- Jag brukar säga att det aldrig är för sent för att ge upp, men då kan man lika gärna ge upp imorgon. Det finns helt enkelt för mycket att testa innan man ger upp!

Joars historia började inte med att han blev överviktig av dålig kost och utvecklade typ 2-diabetes.

Joars historia började med att han fick en hjärntumör. Mellan första och andra året på universitetet, märkte Joar att hans syn hade förändrats på kort tid. Han gick till en optiker och fick nya glasögon, men synen blev fortfarande inte bra.

Strax innan jul upptäcktes en tumör i hjärnan, som hade flyttat på synnerven två centimeter. En riskabel och omfattande operation var därför oundviklig. 

Joar beskriver själv att han var lyckligt ovetande om konsekvenserna av den allvarliga sjukdomen. och konsekvenserna som kunde komma från operationen:

- Ingen på sjukhuset hade förvarnat mig om allt som kunde hända efter operationen. Självklart skulle de avvakta och se om det uppstod några skador efter. Det faktum att jag inte insåg vad sjukdomen och operationen hade gjort med mig, var kanske det som räddade mig. Det tog lång tid innan jag insåg att operationen inte hade gjort mig friskare. Jag tvingade mig själv att sätta igång med mina studier igen och det var aldrig något alternativ att ge upp målen som jag hade satt upp innan jag blev sjuk. 

På måndagen, fyra dagar efter att ha skrivits ut från sjukhuset efter operationen, var Joar tillbaka på universitetet. Han hade studier att fullfölja.

Tumören låg mellan hypotalamus och hypofysen. När tumören togs bort, försvann förbindelsen mellan de två delarna och han fick så kallad hypofyssvikt. Den mest märkbara konsekvensen var att långtidsaptiten försvann, vilket innebar att han aldrig kände sig mätt. 

Viktuppgång var nästan oundvikligt och på sex månader gick Joar upp till sin dubbla vikt. På grund av ännu en hjärntumör och en till operation tog det hela tio år innan det upptäcktes att Joar hade utvecklat typ 2-diabetes.

Det var då Joar bestämde sig: utöver alla andra hälsoutmaningar som han gått igenom, ville han inte dra på sig ännu mer till följd av sin diabetes. Samma dag som han fick veta att han hade diabetes, gick han och köpte en träningscykel och började träna med en personlig tränare på SATS: 

- Jag lovade mig själv att aldrig se nyheterna utan att cykla samtidigt och jag blev mer och mer medveten om min kost. Øyvind, min personliga tränare på SATS, tog fram ett skräddarsytt träningsupplägg och efter två år kunde jag sluta med diabetesmedicin. Sedan dess har jag inte behövt ta den alls. 

Träning med PT bidrog till hållbara träningsvanor

- Utan en PT tror jag att jag hade gett upp så fort något kändes jobbigt. Øyvind har varit helt fantastisk på att påminna mig om att jag alltid, oavsett, kan göra något för min hälsa. Han förstod också hur mycket ett längre avbrott i träningen kunde påverka min träningsmotivation. Han är anledningen till att jag hållit igång med min träning på sikt. 

När Joar kom till Øyvind för första gången och berättade om sina hälsoutmaningar, förstod Øyvind direkt att det var viktigt att fokusera på flera saker - men framförallt skulle de få ordning på Joars kost. Utan kontroll över kostintaget, skulle vikten fortsätta uppåt, speciellt med tanke på att Joar saknade mättnadskänsla. 

Justeringen av kosten var en viktig faktor för att Joar skulle kunna göra sin livsstilsändring. Men utöver det var det viktigt att komma igång med styrketräning för att kroppen skulle klara av intensiv träning. 

- Joars kropp behövde stärkas upp, så att han skulle kunna klara hårdare konditionsträning än att cykla framför tv:n. Vi satsade därför på en kombination av styrketräning och konditionsträning, säger Øyvind. 

Har du läst? Styrketräning - den bortglömda hälsorekommendationen.

Tillsammans med Øyvind tränade Joar upp sin ben- och coremuskulatur, så att han skulle kunna lyfta tyngre och bygga ännu mer styrka. Rörlighetsträning var också viktigt, för att överhuvudtaget kunna gå ner i en knäböj och andra övningar. 

Läs också: Varför är rörlighetsträning viktigt?

Som för väldigt många andra utmanade coronapandemin de träningsrutiner som Joar kommit in i. För att hålla sig aktiv började Joar gå 8 km varje dag. Det blev en bra rutin, men Joan var tveksam till om det räckte för att upprätthålla träningsrutinerna från innan corona. 

Hemmakontoret medförde också att han åt mer. Det var Øyvind som påpekade att Joar skulle träna mer intensiv konditionsträning. När det startade igång ett Boot Camp utomhus, anmälde Joar sig efter att ha blivit tipsad av Øyvind. Detta var räddningen för Joars träningsvanor under corona, tillsammans med styrketräning med PT utomhus. 

Joar själv kände att han behövde få pepp att komma utanför dörren och Outdoor Boot Camp blev räddningen:

- Det var något med att ha anmält sig - att känna att man bokat in sig på något. Då blev det faktiskt av! 

Joars PT gjorde även så att han fick upp ögonen för styrketräning utan vikter. När styrketräningen flyttades utomhus blev han positivt överraskad över hur bra det gick att träna styrketräning utan vikter. Den möjligheten hade Joar inte tänkt på själv, säger han. 

Øyvind är imponerad över att Joar verkligen har sett möjligheter under hela sin resa, där andra hade gett upp:

- Den resan som Joar har gjort, och det han har uppnått med det utgångsläge han hade, är så imponerande. Om man ser till hans hälsoutmaningar var det inte självklart att han skulle lyckas. Det sätt som han själv tog tag i sin egen hälsa och livssituation är en stor inspiration för många, mig själv inkluderat. Vi instämmer verkligen! Joars historia är en inspirationskälla för alla att våga ta tag i sin hälsa, våga gå ur sin bekvämlighetszon och inte minst: det visar vad man kan åstadkomma med viljestyrka!