Rörlighetsträning, varför är det bra?

Rörlighet handlar om förmågan till rörelse i en eller flera leder. Främst begränsas rörligheten av bindväven i våra muskler även om det finns andra parametrar som också påverkar. I begreppet ”rörlighetsträning” brukar alla former av töjningsövningar ingå, där man antingen arbetar statiskt eller dynamiskt med muskeln för att försätta den i ytterlägen och därmed öka rörligheten. 

Du kan testa din rörlighet aktivt och passivt, vilket betyder att du i det första fallet gör en rörelse som utmanar din rörlighet med hjälp av egen muskelkraft, exempelvis gå ner i spagat. Vill du testa din passiva rörlighet behöver du däremot ta hjälp av yttre faktorer. Då kan du hjälpa till med en hand när du drar låret bakåt i en stretch för att komma lite längre än du normalt gör. För de flesta aktiviteter är det bra att ha en god aktiv rörelseförmåga i musklerna. Detta för att kunna utföra en styrkeövning korrekt eller ta ut löpsteget optimalt. 

Det finns flera olika anledningar till varför vi blir stela. Innan du börjar med rörlighetsträning kan det vara bra att reda ut just din orsak. Givetvis har åldern en inverkan på rörligheten, eftersom vi med åren får mer bindväv kring musklerna. Men det finns andra faktorer som ofta har betydligt större påverkan, som inaktivitet och upplevd instabilitet.

Att vara inaktiv innebär att du inte använder dina muskler tillräckligt mycket, vilket gör att du förlorar styrka och rörlighet. Med upplevd instabilitet menas att kroppen upplever att du är instabil någonstans och vill skydda detta område genom att strama upp och kompensera med någon annan muskel.

Med anledning av dessa faktorer fungerar det alltså inte alltid att bara utöva rörlighetsträning och tro att du ska bli rörligare. Du behöver råda bot på din passivitet och/eller instabilitet eftersom kroppen annars inte kommer släppa på spänningarna. 

Läs även: Yoga - Den ultimata guiden

God rörlighet är viktigt om du idrottar, då det minskar skaderisken och gör att du kan utnyttja musklernas och kroppens fulla kapacitet. Låt oss ta ett par exempel.

Du ska utgöra en knäböj och är orörlig i höftleden. Då kommer det bli svårt för dig att göra övningen korrekt och kroppen kommer vilja kompensera för att du ska kunna utföra övningen fullt ut. Sannolikheten att din teknik blir dålig och att du belastar kroppen på ett felaktigt sätt är då hög, vilket i sin tur kan leda till skador på längre sikt.

Om du har en försämrad rörlighet när du springer i exempelvis baksida lår eller höft, kommer det påverka din förmåga att ta ut löpsteget optimalt. Det i sin tur kommer göra att du inte kan använda din muskelkraft och hjärtkapacitet fullt ut. Du kanske har ett starkt flås för att du är en god cyklist, men när du sen ska springa kan du inte utnyttja det maximalt då rörelseomfånget i dina leder begränsar dig.

Nätet vimlar av övningar som förbättrar din rörlighet men det kan ibland vara knepigt att veta om du gör rätt. Därför är ett bra tips att testa någon av passen på SATS som fokuserar på just detta. FLX, Shape, Hot FLX och Yoga for Athletes är exempel på sådana pass. 

Oavsett hur stel eller rörlig du är behöver alla vuxna träna sin rörlighet kontinuerligt. Ägnar du dig åt en specifik idrott är det extra viktigt då det gör att du presterar bättre och minskar skaderisken i så gott som alla typer av idrotter.

I följande kompendie om rörlighet hittar du bra tester och övningar men glöm inte att utreda vad som är orsaken till din stelhet. Du kanske även måste komplettera med något mer en olika former av töjningsövningar.

Lycka till! 

Vill du lära dig mer om rörlighetsträning? Se vårt utbud här.